”Du bör nog sätta dig ner” sa rösten i telefonen till mig. Det tog ett tag för mig att lyda rekommendationen ”sitt ner”.

”o där emellan gråter vi” är en berg- och dalbana där man får följa med på en åktur fylld av sorg och eufori. Det är ett dokument av saknad, men en sån där saknad som man inte förstår är just saknad förrän efteråt. Istället var jag odödlig och gränslös. Ingenting spelade någon roll. Ena ögonblicket var allt så kul det någonsin varit, kort därefter kunde jag drunkna i sorg. Men i all denna ambivalens fann jag mening. Det blev det som gjorde livet riktigt på riktigt.

Med ‘o där emellan gråter vi’ vill jag försöka gestalta min omvärld och tiden efter det där telefonsamtalet. Allt medan jag skrattar döden i vitögat. Här finns vänner, ovänner och förälskelser. Flyktiga ögonblick och inte så muntra tankar. Kärlek, sorg och fylla.